EU-standard om plattformshissar uppfyller i praktiken inte tillgänglighetskravet

Ett av förslagen i betänkandet från kommittén för Modernare byggregler är att hänvisningar i BBR till SIS-/EU-standarder ska tas bort, förutom i vissa fall när det gäller just säkerhetsaspekter för t ex hissar och linbanor. Anledningen är bl a att Boverket inte kan ha kontroll över innehållet i det de hänvisar till eftersom standarderna kan ändras medan hänvisningarna till dem står kvar. (Standarderna måste ju dessutom köpas för att kunna läsas, vilket anges vara en annan anledning. Det kan anses vara orimligt att en medborgare måste ta en ekonomisk kostnad för att få information om de lagar som ju uttryckligen är allas vårt ansvar att känna till och att följa.) Så det låter som ett klokt förslag tycker jag. Jag vill visa med ett aktuellt exempel hur tokigt det kan bli när de här hänvisningarna finns. Dimensionerande rullstol i ett projekt som föranleder det här blogginlägget är mindre utomhusrullstol.

BBR 3:144 hänvisar under Allmänt råd till SS-EN 81-70 2018 om korghissar samt till SS-EN 81-40 om plattformshissar. Allmänt råd betyder ju att om man uppfyller vad som står i Allmänt råd så har man uppfyllt föreskriften och därmed lagkravet.

I den förstnämnda standarden, för korghissar, anges att invändig korgyta 1400 x 1600 mm är tillräckligt för rullstol typ 2 (dvs mindre utomhusrullstol) plus en medhjälpare, när korgen har dörrar placerade i väggar i 90 grader mot varandra (på engelska “adjacent walls”). Där står också uttryckt i klartext att detta mått skall vara minimum storlek för korgar med dörrar i “adjacent walls”.
Men i den andra standarden, för plattformshissar, anges att invändig plattformsyta 1100 x 1400 mm är tillräckligt för mindre utomhusrullstol (som i den här standarden kallas typ B) plus en medhjälpare, när korgen har dörrar i “adjacent walls”.

Standarderna anger alltså kraftigt avvikande minimimått om samma behov av yta. Så vilken standard är det som är rätt och vilken är fel?

I BBR anges det dimensionerande måttet för mindre utomhusrullstol endast som vändmått med cirkelns diameter 1,50 m. I Byggikapp anges att det dimensionerande måttet på mindre utomhusrullstol enl SS-EN 12184:2014 (som vi tyvärr måste köpa för att kunna läsa, jag får lita på vad som står i Byggikapp) till max bredd 0,7 m x max längd 1,4 m.

Så hur går det här ihop? Svaret är att det gör det ju inte. Om man ska köra in från långsidan i en plattformshiss med invändigt mått 1100 x 1400 så kommer ju bara drygt 3/4 av en rullstol med det dimensionerande maxmåttet in i hissen. Det går ju inte att åka då! Så det är ju standarden för plattformshissar, SS-EN 81 40, som är felaktig. Det är ju hur tydligt som helst. Men trots detta så är BBR-kravet tekniskt sett uppfyllt med denna hiss.

Så vad gör man som tillgänglighetssakkunnig när man ställs inför en sådan här sak vid besiktning inför slutbesked? Jo man får ju skriva att lagkravet är uppfyllt men också, för att uppfylla det kvalitetskrav som ställs på oss som certifierade, att den egna bedömningen är att hissen är för smal för att den ska gå att använda med den rullstol som är dimensionerande för projektet. Och sen kanske med ett tillägg, för den händelse att bygglovshandläggaren inte är tillräckligt juridiskt orienterad, att byggnadsnämnden ju inte kan neka slutbesked av den här anledningen eftersom byggherren har uppfyllt lagkravet och kommunen inte kan ställa särkrav. Och trots detta är varken hissen eller de ytor som skall tillgängliggöras med hjälp av hissen tillgängliga. Men det är ju lagen som gäller. En egen bedömning av mig är i det här läget inte relevant.

Hur lätt är det då att rätta till det här felaktiga innehållet i SS-EN 81 40? Standarderna tas ju fram på privat initiativ av tillverkaren och eventuella andra privata intressenter. Tillverkaren har ju tagit fram produkter som överensstämmer med vad som står i standarden. Så primärt är ju inte tillverkaren intresserad av att framtagna produkter inte ska gå att sälja/sälja i den utsträckning som de där producerade. Och såvitt jag kan förstå så kan ingen “utomstående” kräva att standarden ändras/rättas till, t ex Boverket, eller Regeringen, för inte kan de väl, eller?

Så om det ska finnas hänvisning till standarder i BBR, vilket ändå är väldigt klargörande särskilt om detaljlkrav i stor utsträckning ska utgå ur BBR, så bör Boverket åtminstone ha rådighet över standardernas innehåll och de ska kunna laddas hem av oss medborgare utan kostnad.

/Elisabeth Lundgren