Dagordning medlemsmöte tema BRAND

  • Öppnande av möte
  • Information att mötet spelas in
  • Information från Styrelsen
  • Information om Studietur till Köpenhamn
  • Frågor till diskussionsmöte
    • Fråga 1

Boverket skriver_: ”Kraven på frångänglighet i publika lokaler kan uppfyllas antingen genom att utrymningsvägar görs tillgängliga och användbara hela vägen till det fria eller genom att byggnaden förses med utrymningsplatser. Lokaler som förses med ett automatiskt släcksystem, till exempel sprinklersystem eller boendesprinkler, behöver inte förses med utrymningsplatser eller tillgängliga och användbara utrymningsvägar.”

-En intressant fråga är varför vi får lov att sprinkla bort utrymningsplatser och tillgängliga utrymningsvägar helt – men vi får inte ersätta ”vanliga” utrymningsvägar med sprinkler – eller hur?

-Det innebär att personer med funktionsnedsättning ska stå kvar i ”regnet” medan alla andra kan ta sig vidare till annan plats – diskriminering?

-Det lär också finnas en maxgräns för hur många personer som kan finnas i lokalen för att sprinkling ska kunna användas i stället för en ”riktig utrymningsväg”  – eller?

    • Fråga 2

Boverket: ”Grundkravet är att det ska finnas minst två oberoende utrymningsplatser i publika lokaler. I lokaler med en brandcell i mer än ett plan accepteras endast en utrymningsplats per plan vilket beror på att det i sådana lokaler ibland räcker med enbart en utrymningsväg per plan.”
– Diskriminering?

    • Fråga 3

Är det så att sprinkling i stället för tillgänglig utrymningsväg bara får användas i publika lokal och inte på arbetsplatser? Hur blir det då i tex en restaurang som kan vara både och?

 

    • Fråga 4 (från diskussionsforumet) Maria Lindahl- Assisterad utrymning

I och med AFS 2000 så har de automatiska dörröppnarna blivit fler. Tex. på förskolor där de blir också blir roliga leksaker. Jag vill höra medlemmarnas synpunkt på undantag av tillgänglighetskraven (i detta fall frångänglighetkraven) för yrkesgrupper som assisterar vid utrymning, återinrymning mm. Tex förskollärare och personal på särskilt boende.

 

    • Fråga 5 (från diskussionsforumet) –Jonas Johansson – Utrymme rullstolsladdning
      Sitter och funderar på storleken på utrymme för rullstolsladdning och kan egentligen inte hitta mer än ett exempel på mått (BYGG IKAPP bild 4.37) med 2.1 x 3.1 m.
      I texten kan man läsa att det alternativt kan finnas en plats med måtten ca 2.5 x 2.5 m.
      Någon som har erfarenhet av vilka mått som egentligen krävs och som fungerar?

 

    • Fråga 6  (från diskussionsforumet) –Marina Johansson – Frångänglighet via bilramp, ombyggnad

I ett ombyggnadsprojekt har vi två frångängliga utrymningsvägar där den ena är genom ett garage och vidare nedför en bilramp. Lutningen i både garage och ramp är 1:12 och lutar från byggnaden. Dörren som man utrymmer genom kommer endast användas som frångänglig utrymning, i andra fall som dörr av personal som behöver ha full fysisk funktionsförmåga för att kunna utföra sitt arbete. Tillgänglig huvudentré används som personalentré.
Inget planerat markarbete utan bara ombyggnad av lokalen.
Hur långt bör man uppfylla kraven på denna ramp? Med 1:20 och med vilplan blir det troligen svårt att få ihop det med intilliggande ramp samt att utrymmet inte räcker till. Dessutom en omfattande markåtgärd som man annars inte planerat att göra.
Hur ser ni på det?

    • Fråga 7 (från diskussionsforumet)- Helena Dietrich – Tillgängligt hotellrum – Krav på larm i RWC/D?

Finns det krav på larmknapp (för att anropa hjälp) i ett RWC/D tillgängligt hotellrum? Om ja … måste den vara kopplad till receptionen eller är det OK att den enbart hörs utanför RWC/D inne i hotellrummet?

    • Fråga 8 (från diskussionsforumet) –Jenny Askåsen – Destinationssystem hissar nybyggnad BBR

Har någon erfarenhet av större hisshall med flera hissar (i det här fallet 6 personhissar) där destinationssystem tillämpas, dvs att om du trycker på kallelseknapp vid en hiss så kan du inte vara säker på att det är den hissen som kommer komma utan systemet är sammankopplat för samtliga 6 hissar och vilken som av dessa kan komma, även hissar som ligger två hissar bort bakom ryggen från den position där du tillkallat hissen. Anser ni att detta är en godkänd lösning utifrån BBR i nybyggnad sjukhus i en central, publik hisshall? Jag ser det som tveksamt både utifrån personer med nedsatt rörlighet som skall hinna ta sig till och in i hissen innan dörrarna stängs och utifrån personer med nedsatt orienteringsförmåga.

    • Fråga 9  (från diskussionsforumet) –Martina Johansson – Duschplats på arbetsplats

Hur stor, anser ni, att en tillgänglig duschplats ska vara på en arbetsplats?
På arbetsplatsen finns RWC samt separat omklädning för dam och herr.
Anser ni det vara tillräckligt med dusch i RWC samt att storlek utökas så det finns plats för omklädningsskåp?

Om man i de separata omklädningsrummen vill ha duschplats tillgänglig, vilket mått bör man då ha mellan duschväggarna? Det finns gott om utrymme direkt utanför duschväggarna att vända med rullstol. Ska man ha möjlighet att kunna vända med rullstol just mellan duschväggarna eller kör man in i duschen och sedan backar ut? Ska det finnas plats för överflyttning mellan rullstol och duschstol mellan duschväggarna? Bör det även finnas plats för hjälpare på en arbetsplats?
I RWC finns ju inte plats för vändmått 1,50m just mellan WC-stol och duschblandare…
Tycker inte att AFSen är helt tydlig…

    • Fråga 10  (från diskussionsforumet) – Sara Kango – Industri med kontor och entresol

Verkstadslokaler (industri), omklädning med RWC/D och mat/pausrum finns och är tillgängliga på entréplan. Kontor och vilrum har placerats på entresol som nå via trappa. Byggherren vill inte installera hiss till kontorslokalerna på entresolen. Kan BH verkligen komma runt kravet på att kontorslokaler ska vara tillgängliga genom att hävda att det inte går att jobba med den sorts tillverkning som företaget bedriver om man har någon funktionsvariation/rörelsehinder?
Företaget menar att man inte kommer att anställa kontorspersonal utan att det endast är personalen som jobbar med produktionen som kommer att använda kontoret.

Min bedömning är att det endast går att frångå hisskravet om kontor även finns på entréplanet och att det då som en avvikelse iom att större del av kontorsplatserna är placerade på entresol som inte är tillgängligt.

 

    • Fråga 11  (från diskussionsforumet) – Katarina Zickelman – Plattformshiss i minnesmärkt byggnad

Det är samma projekt som tidigare – en byggnad med kulturhistoriskt värde , där har man nu kommit fram till bifogad lösning. Byggnaden är en gammal timmerbyggnad i två plan med full takhöjd mitt i huset och snedtak åt sidorna. Trapphuset är en utrymningsväg så det har tillkommit en massa dörrar med dörrstängare och automatik. En plattformshiss placeras centralt i byggnaden.

Arkitekten anser att RWC bör kunna vara ensidig med hänvisning till BBR 1:22. Det kommer inte att få in en fullstor RWC någon annanstans på byggnadens plan 2. Jag funderar på om det är bättre att rotera installationerna eller att godta detta förslag. Vad säger ni andra?

  • Mötet avslutasas